Hem Nyheter Kontakt Om fastebrev Källor Mer om ...

Östgötska fastebrev

Nyheter Om den här sidan Länk till härader

2024-11-16
Ännu ett brev från Östkind.

2024-11-09
Mörnerarkivet. Kammararkivets pergamentsbrev. Och annat. Fortsättning

2024-10-05
Mer på Kinda härad. Sammanfattningar och länkar till ytterligare två avskrifter.

2024-09-28
Sammanfattningar av brev från Östkinds härad.

2024-09-21
Nytt för denna gång är några brev i Lantmäteriets arkiv, ... Fortsättning

2024-08-17
Fler brev från pergamentsbrevsamlingen i Uppsala universitetsbibliotek. Fortsättning

2024-06-21
Nu tillkommer Åkerbo härad. Och annat nytt. Fortsättning

2024-06-15
Ännu fler sammanfattningar från Aska.

2024-05-25
Valkebo och Göstring. Två ... Fortsättning

2024-04-27
Fler sammanfattningar från Aska.

2024-04-20
Fler brev från Stora pergamentsbrevsamlingen i Riksarkivet. Det handlar om fyra brev från Aska och Göstrings ... Fortsättning

2024-04-13
Fler sammanfattningar av brev från Aska härad.

Äldre nyheter finns i nyhetsarkivet

Den här hemsidan är en förteckning av gamla fastebrev och följden av en nyfikenhet av att veta mer om vad som bevarats. Förhoppningsvis ska den underlätta för alla som släktforskar i Östergötland med ett särskilt intresse för en tidsålder då arkivmaterialet är magert genom att förenkla vägen till en källa som kan vara svår att hitta, alltså fastebreven.

Fastebreven, som är flydda tiders namn på lagfarter, utfärdades vid häradstingen och förvarades på bondgårdarna. Det fanns inga centrala arkiv. Det innebär att de idag kan vara svåra att få tag på. Många har försvunnit. Ett och annat finns hos hembygdsföreningarna. Andra finns på muséer, några på arkiv eller bibliotek. Enstaka finns kvar på gården. Många har bevarats endast i avskrifter, som i sin tur hamnat på en mängd olika ställen. Följden är att de är svåra att hitta. Förhoppningen är att den här hemsidan ska göra det lite enklare.

Tidsmässigt omfattar fastebreven på den här sidan cirka år 1550-1730. Endast fastebrev för skattehemman är medtagna. Frälsehemman är uteslutna, även om det kan finnas undantag. Fastebreven föregicks ofta av köpebrev, ibland kallade salubrev eller säljbrev, och dessa har ofta ett innehåll som ur släktforskarens synvinkel är snarlikt fastebreven. Det händer att sådana har medtagits här även om det inte har varit i fokus. Såväl foton av fastebrev som fullständiga avskrifter har tagits med. Sammanfattningar, så kallade regester, är inte medtagna.

Härader

Om fastebrev

Skattehemman kallas de bondgårdar som bönderna själva ägde. De ärvdes från generation till generation. Sönernas arvsandel var dubbelt så stor som döttrarnas. Det innebär att om det i en syskonskara fanns två bröder och en syster så ärvde var och en av bröderna två femtedelar medan systern ärvde en femtedel. Många gånger köpte någon i syskonskaran de andra syskonens arvsandelar. Det gick ganska formellt till. Först efter tre uppbud på häradstinget kunde de få en konfirmation och fastebrev på köpet. I fastebreven redovisas såväl köparen som säljarna, deras namn, bostadsort och vanligen även deras inbördes släktskap. Eftersom fastebrev många gånger bevarats så utgör de en för släktforskare viktig källa under en tidsepok för vilken kyrkoböcker saknas och domböcker sällan bevarats.

Fastebrev har många namn: fastebrev, skaftebrev och skötebrev är några. De upprättades vid tinget och ordalydelsen är snarlik i brev från brev undantaget namnen på köpare och säljare, på gården och utägorna och summan som betalades.

Tack

För att få ihop den här sidan har jag varit beroende av andra som fotograferat fastebrev i sina arkiv. Jag är rädd att jag tidvis kan ha betraktats som en efterhängsen plåga i mina ständiga förfrågningar om nya bilder. Jag vill därför särskilt tacka personalen vid Stiftsbiblioteket i Linköping, Riksarkivet i Vadstena och Riksarkivets Medeltidsavdelning i Stockholm. Därutöver har jag fått bilder från ett flertal museer, stadsarkiv, bibliotek och andra, långt fler än jag kan räkna upp här. Tack till er också.

Magnus Arnér