Corren 24/10 1885, Motalaposten 13/3 1901 och Östgöten 13/9 1900.
"Mer om ..." är rubriken en sida som inte är tänkt att vara lika katalogaktig och strikt som som de andra sidorna. Vi kommer helt enkelt att skriva mer om ... något. Det kan vara mer om vad som föregick fastebrevens tillkomst, om hur de förvarats genom århundradena eller om annat som kan fördjupa kunskapen och kittla intresset.
Tidigare artiklar:
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet uppmärksammades donationer av pergamentsbrev till arkiv och museer betydligt mer än idag. En liten notis i tidningen var inte ovanligt. Eftersom gamla tidningar i stor omfattning digitaliserats kan vi idag ta del av dessa notiser. De är intressanta av flera skäl. Dels underlättar det om man vill utröna den så kallade proveniensen, det vill säga var breven funnits innan de hamnat i arkiven. Det kan också vara till hjälp för att förstå var man ska leta efter gamla fastebrev.
Corren 24/10 1885, Motalaposten 13/3 1901 och Östgöten 13/9 1900.
I dessa tre exempel är tidningarna så pass detaljerade att vi kan lista ut vilka pergamentsbrev det handlar om.
Lars Johan Andersson i Tolskepp lämnade sannolikt två brev till museet. Det bör röra sig om brev som idag finns i Landsarkivet i Vadstena. Östergötlands museum har nämligen deponerat ett stort antal pergamentsbrev i Landsarkivet, såvitt jag kan förstå år 1974. Det ena brevet är ett fastebrev på Olskeppetorp, daterat 19/10 1724. Det hittar du här. Det andra brevet är daterat 17/6 1724, sannolikt vid Risinge ting. Det brevet saknas ännu på den här hemsidan, jag har inte ens läst det, men det finns också i Vadstena. Om man tittar på fastebrevet på Olskeppetorp ser man en etikett uppe till vänster med numret 2352. Den typen av etikett finns på breven i Östergötland museums deposition. Det andra brevet har nummer 2351.
De tre breven från Torpa i Bobergs härad finns än idag på Landsarkivet och kommer att publiceras på den här sidan så småningom.
De fem breven från Spellinge finns även de kvar i Landsarkivet. Den här hemsidan redovisar tre av dem (se här). De två som saknas gör det av en anledning. Brevet från 19/3 1645 rör en frälsegård. Det från 15/1 1645 lär vara utfärdat i Stockholm. Jag har antagit att det rör sig om ett köpebrev på en frälsegård men har inte bemödad mig att titta efter.
För de nämnda exemplen är tidningarna så pass detaljerade att vi kan identifiera breven i nutida arkiv. Det borde vara fallet även för en donation som Östgötabladet skriver om den 23/8 1902. Fröken Gurly af Schmidt hade skänkt fem pergamentsbrev till Landsarkivet i Vadstena, från åren 1624, 1652, 1722, 1740 och 1756. Var dessa brev finns idag låter jag vara osagt och kan bara konstatera att de troligen saknas i den förteckning över Vadstenas pergamentsbrevsamling som jag har tillgång till. För några av åren finns enligt förteckningen inga som helst pergamentsbrev i samlingen.
Östgötabladet 23/8 1902
Ett annat exempel är äldre, från Corren 17/5 1865. Östergötlands Fornminnesförening hade haft sin årsstämma och Corren redogör för de gåvor som flutit in. Däribland nämns att C. F. Nordenskjöld skänkt "åtskilliga pergamentsbrev från Slaka socken". Det borde alltså någonstans finnas "åtskilliga" pergamentsbrev från Slaka. Första gissningen är Östergötlands museum. Länsmuseerna har ofta sitt ursrung i Fornminnesföreningarna och övertog deras samlingar, och enligt Östergötlands Fornminnesförenings hemsida överfördes deras samlingar till Stiftelsen Östergötlands länsmuseum när den bildades 1983. Andra gissningen är att de ingick i museets deposition till Landsarkivet, men det var ju 1974 och Fornminnesföreningens samlingar överfördes senare. Vare sig museet eller Landsarkivet har dock, mig veterligen, så många brev från Slaka att "åtskilliga" är en bra benämning.
Corren 17/5 1865
I tidningarna kan man följa hur samlingarna växer, både i Östergötlands museum och Landsarkivet. Under 1880- 0ch 1890-talen meddelade Östergötlands museum flera gånger om året om sina tillskott, ofta i numrerade notiser. Vissa gånger är uppgifterna ytterst knapphändiga och man kan bara lokalisera dem utifrån donatorns namn. Andra gånger är de fylligare. Landsarkivets pergamentsbrevsamling kan man följa även till numerären i tidningarna under 1900-talets första få år.
Vi har sett att de många brev som hamnat på Östergötlands museum och Landsarkivet väckt tidningarnas intresse. Den tredje institutionen i Östergötland med en stor mängd pergamentsbrev, Stiftsbiblioteket, lyser med sin frånvaro i tidningarnas nyhetsspalter. Med något enstaka undantag. I Svenska Dagbladet 24/3 1920 kan vi läsa att Henrik Falkenberg skänkt en stor samling pergamentsbrev till Stiftsbiblioteket. Det var brev från Brokind och en komplettering av en gåva som en av hans förfäder, Melker Falkenberg, gjorde 1791. Att gåvan inte bara var en angelägenhet för lokalpressen kan kanske förklaras av dess omfattning.
SvD 24/3 1920
Att gåvor till Nordiska museet nämns förekommer även det i dagspressen. Ett exempel är några brev från Ydre härad som uppmärksammades i Östgötaposten 1/3 1912. Det äldsta ska vara från 1602, såvitt jag förstår på Marek i Asby socken. Samma gåva nämns i Nordiska museets årskrift Fataburen år 1911. Fataburen ger som helhet en bättre bild av hur de östgötska fastebreven hamnat på Nordiska Museet än vad östgötatidningarna gör.
Om fastebrevet från 1602 verkligen var på hemmanet Marek så saknas det på denna hemsida.
Östgötaposten 1/3 1912
